Den globala ekonomin förändras i allt snabbare takt. Innovationer inom transportinfrastruktur, ökad internationalisering inom handel och finansmarknader samt en omfattande global finans-kris visar att en ny fas av den globala ekonomin står för dörren. Ekonomisk aktivitet förhåller sig i stigande grad till ett globalt perspektiv och konkurrens mellan större geografiska områden som städer och regioner blir allt tydligare.

Mycket av den nuvarande infrastrukturen i den Skandinaviska korridoren planerades och byggdes redan på 1800-talet och sedan dess har inte många genomgripande förändringar gjorts. I många regioner tas nya strategiska grepp med målet att knyta samman städer i nya kommunikationsnätverk på framtidens spårbundna infrastruktur.

Den globala ekonomin förändras i allt snabbare takt. Innovationer inom transportinfrastruktur, ökad internationalisering inom handel och finansmarknader samt en omfattande global finans-kris visar att en ny fas av den globala ekonomin står för dörren. Ekonomisk aktivitet förhåller sig i stigande grad till ett globalt perspektiv och konkurrens mellan större geografiska områden som städer och regioner blir allt tydligare.

Mycket av den nuvarande infrastrukturen i den Skandinaviska korridoren planerades och byggdes redan på 1800-talet och sedan dess har inte många genomgripande förändringar gjorts. I många regioner tas nya strategiska grepp med målet att knyta samman städer i nya kommunikationsnätverk på framtidens spårbundna infrastruktur.

Prognoser från till exempel McKinsey Global Institute (MGI) visar att 20 av världens 50 viktigaste städer utifrån ekonomiska mått kommer att vara lokaliserade i Asien innan år 2025. Under samma period bedömer man att 25 Europiska städer kommer att falla bort från samma lista. Detta har avgörande betydelse för hur globala företag väljer att investera. För Europas städers tillväxt och utvecklingsmöjligheter är detta dramatiska och dystra nyheter. Skandinaviska städer befinner sig i detta sammanhang i marginalen, som del i utkanten av Europa. Till och med Öresundsregionen med 3, 6 millioner invånare är liten i ett globalt sammanhang. Ökad tillgänglighet i form av kortare restider och ökad frekvens på kommunikationerna mellan de Skandinaviska storstäderna skulle bidra till att öka konkurrenskraften för att attra hera kompetens, arbetskraft , företag och investeringar.

Syfte

Projektets övergripande syfte är att knyta samman städer, kunskaps- och kompetensmiljöer på sträckan Oslo-Göteborg-Köpenhamn till en sammanhållen attraktiv arbetsmarknad. Målet är att skapa förutsättningar för att området – Scandinavian 8 Million City – skall bli en stark tillväxtaktör på global nivå.

Inom projektet finns tre delprojekt som har följande syfte och inriktning:

WP1 Intercity tåg (IC) och Green Freigth Corridor

Målet är att säkra genomföringen av kortsiktiga lösningar angående restider och kapacitet för ökad attraktivitet på InterCity-tågsystemet mellan Oslo-Köpenhamn. Dessutom ska man säkra harmoniseringen av ett regelverk som sträcker sig över nationsgränserna för etablering av en Green Freigth Corridor från Oslo till Köpenhamn och vidare till kontinenten. Fokus ligger på en kortsiktig lösning genom förbättring av den befintliga järnvägen för snabbare personresor och godstransporter.

WP2  Höghastighetståg (HHT)

Målet är att bidra till realiseringen av ett gemensamt Skandinaviskt nätverk för HHT med vidare uppkoppling på det europeiska nätverket för HHT. Målet är att reducera restiden från Oslo till Köpenhamn till under 2,5 timmar. Fokus ligger på ett mer långsiktig tidsperspektiv. Man ska genom analyser och forskning synliggöra integration och samarbetspotential som följd av förbättrad mobilitet.

WP3  synliggörande och påverkan

Målet är att synliggöra och skapa uppmärksamhet kring projektet både internt i Skandinavien och globalt. Att arbeta för ett gemensamt skandinaviskt avtal för finansiering och utbyggnad av IC, HHT och etablering av en Green Freigth Corridor.   

68% reduksjon i reisetidene for tog vil skape helt nye samarbeidsmuligheter for de Skandinaviske landene, samtidigkobler vi oss på det europeiske jernbanenettverket på 97.600 km. Skandinavia har noen av de hurtigst voksende byene i Europa. Høyhastighetstog vil gi oss en bærekraftig infrastruktur som kan ta unna veksten på en miljøvennlig og sikker måte.

Scandinavian Link

3år etter at Europas første Høyhastighetstoglinje åpnet mellom Paris-Lyon i 1981 lanserte Pehr Gustaf "PG" Gyllenhammar ideen om "Scandinavian Link", et sammenhengende skandinavisk høyhastighetstognettverk som koblet oss på det fremvoksende europeiske nettverket.

Siden den gang har de øvrige europeiske landene bygget ut et omfattende nettverk av høyhastighetstoglinjer, mens investeringene i jernbane nærmest har stått stille i Norge og Sverige, som har satset på utbygging av motorveier. Dette har vært en stor suksess for trafikkveksten, men har samtidig skapt store samfunnsutfordringer når det gjelder ulykker, forurensning og trengsel. Ønsker man å reise til København på en miljøvennlig måte med tog, en strekning på vel 600 km, tar dette over 8 timer; godt og vel en arbeidsdag med togbytte i Göteborg. Til sammenlikning er det mulig å kjøre tog mellom Barcelona–Madrid på 2t 38min. Strekningen er 21 km lengre.

68% reduksjon i reisetidene for tog vil skape helt nye samarbeidsmuligheter for de Skandinaviske landene, samtidigkobler vi oss på det europeiske jernbanenettverket på 97.600 km. Skandinavia har noen av de hurtigst voksende byene i Europa. Høyhastighetstog vil gi oss en bærekraftig infrastruktur som kan ta unna veksten på en miljøvennlig og sikker måte.

Scandinavian Link

3år etter at Europas første Høyhastighetstoglinje åpnet mellom Paris-Lyon i 1981 lanserte Pehr Gustaf "PG" Gyllenhammar ideen om "Scandinavian Link", et sammenhengende skandinavisk høyhastighetstognettverk som koblet oss på det fremvoksende europeiske nettverket.

Siden den gang har de øvrige europeiske landene bygget ut et omfattende nettverk av høyhastighetstoglinjer, mens investeringene i jernbane nærmest har stått stille i Norge og Sverige, som har satset på utbygging av motorveier. Dette har vært en stor suksess for trafikkveksten, men har samtidig skapt store samfunnsutfordringer når det gjelder ulykker, forurensning og trengsel. Ønsker man å reise til København på en miljøvennlig måte med tog, en strekning på vel 600 km, tar dette over 8 timer; godt og vel en arbeidsdag med togbytte i Göteborg. Til sammenlikning er det mulig å kjøre tog mellom Barcelona–Madrid på 2t 38min. Strekningen er 21 km lengre.

Green Freigth

På godssiden er situasjonen enda verre, selv om volumene øker så har jernbanens markedsandel og kapasitet til å ta hånd om godstransporten aldri vært lavere (17%). 2400 trailere passerer mellom Oslo og Göteborg hver dag, og det blir stadig flere. Disse utgjør en storulykkesrisiko for bilistene på veien, og skaper store kø- og miljøutfordringer for byene. Ved å bygge en ny bane for høyhastighetstog frigjøres stor kapasitet på den eksisterende jernbanen. Da får godstransporten den kapasitet og forutsigbarhet som trengs for at vesentlige andeler gods kan flyttes fra vei til bane. Bygging av høyhastighetstog handler om å løse flere samfunnsutfordringer partallet. Her kan du lese mer om vårt arbeid for grønngodstransport.

Lavkarbonsamfunnet

Miljøutfordringen i kombinasjon med at flere av de skandinaviske byene opplever historisk høy tilflytting og befolkningsvekst gjør at det må tenkes radikalt nytt når det gjelder utbygging av kollektivinfrastruktur både for passasjerer og gods.

Siden begrenset mobilitet ikke er et alternativ, må det gjennomføres dyptgripende strukturelle endringer som gjør det mulig å frakte store godsvolumer og større antall reisende på en måte som er CO2-fri, mer effektiv, og mer komfortabel. Etter fotgjengere og sykkel er tog den sikreste og mest miljøvennlige transportform. I motsetning til bilen som fører til stadig større desentralisering og urban spredning, skaper toget grunnlag for knutepunktsutvikling og sentrumsnær og bærekraftig byutvikling. høyhastighetstog trenger bare 1/3 av landarealet som trengs for å bygge en motorvei og har en energieffektivtitet som er 9x bedre en fly og 4x bedre en bil. I EUs transportpolitikk er det en sterk satsning på Høyhastighetstog (HHT) som et avgjørende verktøy for å nå klimamålsettingene. Et sammenhengende europeisk HHT-nettverk skal bygges ut ved å tredoble antall høyhastighetstoglinjer innen 2030.

14 partnere

Dette er bakgrunnen for at 14 fylker og byer på begge sider avgrensen nå går sammen for å sikre byggingen av høyhastighetstog mellom Oslo og København. Målsettingen er å få på plass en skandinavisk utbyggingsavtale slik at det blir mulig å reise mellom Oslo-Göteborg-København på 2t 30min med høyhastighetstog innen 2025. Dette vil smelte regionen sammen til et felles, integrert arbeidsmarked, koble oss på det europeiske nettverket og øke kapasiteten på det eksisterende InterCity baner, slik at vesentlige andeler gods kan flyttes fra vei til bane og utgjøre en grønn transportkorridor til kontinentet.

The Scandinavian 8 Million City samarbeidet er et offentlig eiet utviklingsprosjekt med det formål å ta frem kunnskap om hvordan et skandinavisk høyhastighetstognettverk kan realiseres. Under fanen "INFOBANK" legger vi kontinuerlig ut rapporter og fakta etter hvert som de foreligger. Vårt ønske med denne nettsiden er å bidra til at debatten om høyhastighetstog foregår empirisk, etterrettelig og faktabasert. Sitter du med relevant kunnskap om teamet så formidler vi den gjerne! Du finner vår kontaktinfo under fanen "OM OSS". Du kan også komme i dialog med oss via vår Facebookside: www.facebook.com/8millioncity

Med nogle af de hurtigst voksende byer i Europa i denne korridor vil højhastighedstog give os en bæredygtig infrastruktur, som kan håndtere væksten på en miljøvenlig og sikker måde.

Scandinavian Link

3 år efter at Europas første højhastighedstogbane åbnede på strækningen Paris-Lyon i 1981, lancerede Pehr Gustaf "PG" Gyllenhammar ideen om ”Scandinavian Link”, et sammenhængende skandinavisk net af højhastighedstog, som forbandt os med det fremvoksende europæiske banenet. Siden dengang har de øvrige europæiske lande etableret et omfattende net af højhastighedstoglinjer, mens investeringerne i jernbane nærmest har stået stille i Norge og Sverige, som har satset på udbygning af motorvejene. Dette har været en stor succes for trafikvæksten, men har samtidig skabt store samfundsudfordringer med hensyn til ulykker, forurening og trængsel. Ønsker man at rejse fra Oslo til København på en miljøvenlig måde med tog, en strækning på godt 600 km, tager det over otte timer – godt og vel en arbejdsdag med togskift i Göteborg. Til sammenligning er det muligt at køre med tog mellem Barcelona–Madrid på 2 timer og 38 min. Strækningen er 21 km længere.

Med nogle af de hurtigst voksende byer i Europa i denne korridor vil højhastighedstog give os en bæredygtig infrastruktur, som kan håndtere væksten på en miljøvenlig og sikker måde.

Scandinavian Link

3 år efter at Europas første højhastighedstogbane åbnede på strækningen Paris-Lyon i 1981, lancerede Pehr Gustaf "PG" Gyllenhammar ideen om ”Scandinavian Link”, et sammenhængende skandinavisk net af højhastighedstog, som forbandt os med det fremvoksende europæiske banenet. Siden dengang har de øvrige europæiske lande etableret et omfattende net af højhastighedstoglinjer, mens investeringerne i jernbane nærmest har stået stille i Norge og Sverige, som har satset på udbygning af motorvejene. Dette har været en stor succes for trafikvæksten, men har samtidig skabt store samfundsudfordringer med hensyn til ulykker, forurening og trængsel. Ønsker man at rejse fra Oslo til København på en miljøvenlig måde med tog, en strækning på godt 600 km, tager det over otte timer – godt og vel en arbejdsdag med togskift i Göteborg. Til sammenligning er det muligt at køre med tog mellem Barcelona–Madrid på 2 timer og 38 min. Strækningen er 21 km længere.

Grøn godstransport

På godssiden er situationen endnu værre. Selv om mængderne vokser, har jernbanens markedsandel og kapacitet til at håndtere godstransporten aldrig været lavere (17 %). 2400 lastvognstog kører mellem Oslo og Göteborg hver dag, og der kommer stadig flere. De udgør en stor ulykkesrisiko for bilisterne på vejen og skaber store kø- og miljøudfordringer for byerne. Ved at bygge en ny bane for højhastighedstog frigøres der stor kapacitet på den eksisterende jernbane. Godstransporten vil få den kapacitet og forudsigelighed, der er nødvendig, for at større godsmængder kan blive flyttet fra vej til bane. Bygning af højhastighedstog handler om at løse flere samfundsudfordringer på samme tid. Her kan du læse mere om vores arbejde for grøn godstransport.

Lavemissionssamfundet

Miljøudfordringen, i kombination med at flere af de skandinaviske byer oplever historisk høj tilflytning og befolkningstilvækst, gør, at der skal tænkes radikalt nyt, når det gælder udbygning af kollektiv infrastruktur både for passagerer og gods.

Eftersom begrænset mobilitet ikke er et alternativ, skal der gennemføres gennemgribende, strukturelle ændringer, som gør det muligt at fragte store godsmængder og et større antal rejsende på en måde, som er CO2-fri, mere effektiv og mere komfortabel. Efter fodgængere og cykel er tog den sikreste og mest miljøvenlige transportform. I modsætning til bilen, som fører til stadig større decentralisering og urban spredning, skaber toget grundlag for udvikling af knudepunkter og en bæredygtig byudvikling tæt på centrum. Højhastighedstog har kun brug for 1/3 af det landareal, der er nødvendigt for at bygge en motorvej, og har en energieffektivitet, som er 9 gange bedre end fly og 4 gange bedre end bil. I EUs transportpolitik er der en stærk satsning på højhastighedstog (HHT) som et afgørende værktøj til at nå klimamålsætningerne. Et sammenhængende europæisk HHT-net skal etableres ved at tredoble antallet af højhastighedstogbaner inden 2030.

14 partnere

Dette er baggrunden for, at 14 fylker/regioner og byer i alle 3 lande nu går sammen for at sikre bygningen af højhastighedstog mellem Oslo og København. Målsætningen er at få en skandinavisk udbygningsaftale på plads, så det bliver muligt at rejse mellem Oslo-Göteborg-København på 2 timer og 30 minutter med højhastighedstog inden 2025. Dette vil smelte regionen sammen til et fælles, integreret arbejdsmarked, forbinde os med det europæiske tognet og øge kapaciteten på eksisterende InterCity-baner, så større andele af gods kan flyttes fra vej til bane og udgøre en grøn transportkorridor til kontinentet.

Samarbejdet The Scandinavian 8 Million City er et offentligt ejet udviklingsprojekt, som har til formål at fremlægge viden om, hvordan et skandinavisk net af højhastighedstog kan realiseres. Under fanen ”INFOBANK” lægger vi løbende rapporter og fakta ud, efterhånden som de foreligger. Vores ønske med denne webside er at bidrage til, at debatten om højhastighedstog foregår empirisk, objektivt og faktabaseret. Hvis du sidder inde med relevant viden om emnet, formidler vi den gerne!Du finder vores kontaktoplysninger under fanen ”OM OS”. Du kan også komme i dialog med os via vores Facebookside: www.facebook.com/8millioncity